www.yakida.se

SPELREGLER

1.1 Inledning:

När vi umgås med andra människor handlar det många gånger om en konflikthantering. Så fort vi har en avvikande åsikt i samarbetet med andra människor beror resultatet på hur bra eller dålig varje enskild individ är på konflikthantering. Syftet med detta kapitel är därför att du skall bli medveten om de osynliga och outtalade regler som gäller i vårt samhälle, och framför allt mellan människor på våra arbetsplatser. Regler, eller ibland förutfattade meningar, som tillämpas på arbetet likaväl som på din fritid och som du kommer att möta. Vi påverkas och styrs av dessa regler oavsett om vi vill eller inte.

Vänjer du dig vid att säga vad du själv anser och tycker om olika saker slipper du känna du obekväm för att du kanske sårar eller gör någon annan besviken. Det är då som du själv undviker att luras in i olika typer av fällor. Genom erfarenhet om hur människor utnyttjar en del av dessa fällor, ofta till egen fördel, kan du öka din förmåga att förstå människors olika sätt att agera. Du blir den som löser en konflikt i stället för att åstadkomma en.

För att bli bra på konflikthantering måste du stärka ditt självförtroende så att du blir den som bestämmer över vad du själv känner och vill, utan att låta dig påverkas av andra. Det är nämligen bara du själv som är ansvarig för hur ditt eget liv ska bli, och det är bara du som kan se till att det blir på det sätt som du önskar. Ditt livsöde är beroende på hur du själv väljer att leva ditt liv utifrån dina egna förutsättningar. Kanske låter du bli att välja och låter någon annan göra det åt dig.

Med ökat självförtroende får du det lättare att föra en öppen och ärlig dialog med din omgivning. Du får det lättare att lyssna till andra människors behov utan att behöva avstå ifrån dina egna önskningar.

Du kommer att kunna erkänna inför andra att du själv också har vissa brister och att detta är naturligt. Du prioriterar kanske inte längre din prestige. Du kanske kommer underfund med att det värsta som kan hända i livet är att inget alls händer. Prestige är andras uppfattning om dig, och den är ändå bara ett resultat av hörsägen.

Du kommer förmodligen heller inte längre att nedvärdera din prestationsförmåga och du kommer själv att rå över och förstå ditt beteende. Någon annan behöver inte tala om för dig hur du skall göra eller uppträda. Kom ihåg att ingen föds klok, klokhet är något som man tränar fram. Om någon kallas för klok, är det en uppfattning som andra har om den person. Insikt i hur människor ger uttryck för sin irritation är en viktig del i konsten att hantera en konflikt. Grunden till irritationen ligger oftast i brist på tålamod och tolerans, vilket rubbar människans inre balans och hon kommer lätt med irrationella påståenden. Irritation är en negativ företeelse som är smittsam. Vi människor låter oss omedelbart påverkas av andras humör och hur de uppträder gentemot oss. En av de vanligaste reaktionerna när vi känner oss irriterade är att ge någon annan skulden för saker som inträffar och som påverkar oss negativt. En person med starkt självförtroende låter inte någon annan styra hans känslor, utan kan verbalt skydda sig mot situationer som skulle kunna påverka och störa honom. Han klarar också att erkänna sina brister och fel på ett sakligt sätt.

Vi måste lära oss att kontrollera våra negativa känslor. Det gör vi lättast om vi kan analysera dem och förstå dem. Det är då som vi kommer att se möjligheter istället för begränsningar.

Konsten att leva måste man fortsätta att lära sig hela livet igenom.
Seneca ( 4 f.kr - 65 e.kr )

1.2 Självförtroende

För att lyckas på arbetsmarknaden, krävs förutom mycket planering och arbete, även att du har ett gott självförtroende. Kopplingen mellan att lyckas på arbetsmarknaden och ditt självförtroende är 100 %. Utan ett gott självförtroende kan du lätt bli omskakad av motgångar och bli handlingsförlamad. Vem tror du vill anställa dig om du inte tror på dig själv eller att du kan klara av att utföra ett arbete Skulle du själv anställa någon som visar osäkerhet

Det är genom ett gott självförtroende som du blir avslappnad när du kommer anställningsintervjun, samtidigt som du kommer att verka lugn och balanserad i kommunikationen med dem som intervjuar dig. Intervjuaren kommer bli smittad av ditt lugna och säkra beteende. Då har du lagt grunden till en så kallad god ''personkemi'' mellan dig och intervjuaren och dina chanser att få det sökta jobbet blir väsentligt större.

Vad menar vi med att ha dåligt självförtroende Det finns många definitioner på gott självförtroende. En definition som jag tycker är riktig och intressant är att du vågar använda de rättigheter som du har enligt lagen och att du vågar visa vad du tycker, tänker, känner och vill, på ett för dig naturligt och ärligt sätt, utan att inkräkta på någon annan persons rättigheter eller integritet.

De flesta människor har på något sett ett dåligt eller outvecklat självförtroende på någon eller flera punkter. I många fall kan det räcka med att hitta några av dessa punkter och bearbeta dem så att du kan förändra ditt liv till så som du vill ha det. Du kanske tycker att det känns obehagligt eller får skuldkänslor om någon vill låna pengar fast du egentligen har ont om pengar själv för ögonblicket, eller så kanske du själv håller på att spara till en resa.

En bekant till mig hade sällan pengar med sig när vi skulle göra något gemensamt, utan han bad oftast om att få låna. Själv hade jag det knapert som student. Han glömde oftast av att han lånat något och när han väl kom ihåg att han lånat, så påstod han att han hade lånat ett mindre belopp. Till slut började jag skriva ned hur mycket han lånade varje gång. Det var det enda sättet att kunna umgås med den personen. Jag var tvungen att låsa fast honom till något som han själv hade accepterat och gått med på. Nämligen att låta honom se att jag antecknade hur mycket han var skyldig mig. I och med att han såg och förstod vilka regler som gällde för mig, kunde han aldrig fly ifrån dem och ersätta dem med sina egna hemgjorda regler, som passade just för honom vid ett speciellt tillfälle. Den som har ett gott självförtroende spelar bara med sina egna regler.

Kanske blir du arg för att du inte får gå och lägga dig och vila när du är trött. Du kanske till exempel är bortbjuden på en fest och dina bekanta vill att du skall vara trevlig och hålla dem sällskap. Du står då inför ett val, att antingen strunta i vad andra tycker och gå och lägga dig och bli betraktad som en dålig kamrat, eller ta hänsyn till vad dina bekanta tycker. Tar du mest hänsyn till dig själv blir följden att du känner dig olustig och får skuldkänslor. Skuldkänslor är ingen trevlig känsla, eller hur

Vad som egentligen händer är att dina känslor styrs och påverkas av ett enda enkelt litet ord, och det ordet är NEJ. Det finns inget annat ord som mer direkt kan ge upphov till en konflikt, eftersom det oftast ger uttryck för ett motsatsförhållande. Av den anledningen måste vi träna oss i att säga nej och även ta emot ett nej. Du kanske har bett om en tjänst på företaget du arbetar men fått nej. Det betyder och säger ingenting om dig som person. Det enda det säger, är att den andre personen som tar beslutet har något annat som han just nu prioriterar. Och andra människor har rätt att göra sina egna prioriteringar.

När du till exempel söker ett arbete, är det viktigt att du inte låter dig påverkas negativt av att du får ett ''nej'' på en ansökan. Det enda det säger är att företaget hade andra prioriteringar och önskningar än vad du har, och det har det rätt att ha.

Ibland blir det även så att vi låter andra personers prioriteringar får gå före våra egna. Konsekvensen blir att vi låter någon annan bestämma över oss - ett resultat av att den andra personen kontrollerar eller påverkar våra känslor. Härigenom ger du andra människor makten att styra och dirigera ditt liv.

Är det vad du innerst verkligen vill Jag tror inte det! Därför är det viktigt, om man skall bygga upp ett starkt självförtroende, att man övar sig i konsten att ställa frågor och stå på sig och vara envis. Det är också lika viktigt att man klarar av att säga nej på ett sådant sätt att man därmed inte skadar sina relationer, men ändå blir respekterad för vad man vill. Målet är att våga bemöta ett nej och tala om vad man känner. Kan du det, kommer personer i din omgivning, både privat och i arbetslivet, att märka att du är en människa som vågar stå för vad du vill och du blir respekterad utifrån den person som du verkligen är. De kommer att i dig se en stark person och undvika en konfliktsituation.

Beroende på hur långt du har kommit i själva anställningsprocessen, så är det personkemin mellan dig och intervjuaren som oftast är helt avgörande. Du måste därför under intervjun signalera att du är i balans, så att intervjuaren kommer tycka det ska bli stimulerande att få arbeta ihop med dig. De ska känna respekt för dig därför att du vågade säga nej t.ex till ett för lågt löneförslag från deras sida. De ska helt enkelt uppfatta dig som en mogen och stabil person. Har du därför ett gott självförtroende kommer du segra över dina medsökande om de har lägre självförtroende.

När du har bestämt dig för att skaffa dig ett nytt arbete och börjat söka aktivt får du räkna med att det är sällan som man blir kallad till själva anställningsintervjun. Du måste räkna med att du kommer att få flera av dina förfrågningar i retur. Vissa företag returnerar inte ens dina handlingar, utan du kanske ringer till företaget som bara bekräftar att du inte hade den intressanta profil de sökte. Du får ett ''nej'' helt enkelt. Detta kan vara en bekräftelse på att just du inte tillhör den kategori människor som du trodde att du tillhörde och detta kan komma att påverka dig som person och dina känslor negativt.

Det känns alltid tråkigt att få veta att man inte är intressant som person eller att våra egenskaper eller färdigheter inte räcker till. Ditt självförtroende kan få sig en allvarlig knäck. I många situationer kan självförtroendet få så många smällar att det skadas om det pågår för länge och det kommer att synas om du möter en skicklig intervjuare när du till slut kommer till din första intervju.

1.3 Självkänslan

Vi behöver sällan hjälp av någon annan för att kritisera oss - det brukar vi utan svårighet klara själva. Men kritiken kan, oavsett om den är extern eller intern, om den får pågå allt för länge, innebära att vårt självförtroende och vår självkänsla skadas och till slut helt försvinner.

Den som förlorat sin självkänsla, kommer till slut att reagera kuvat eller aggressivt. Eftersom självkänslan är inlärd sedan barndomen och kan variera utifrån olika situationer, kan en person ena stunden ge ett kuvat intryck, för att plötsligt snabbt växla över och bli mycket aggressiv i nästa situation.

På min arbetsplats städas kontorsrummen av en filippinsk flicka. Jag hör när hon kommer i korridoren för hon har satt en radio på sin städvagn. Hon lyssnar alltid på musik samtidigt som hon hälsar glatt när vi möter henne. Hon frågar alltid på ett naturligt och avspänt sätt om hon får komma in och städa på rummet.

En dag var hon ersatt av en svensk ung flicka. Hon tittade mig aldrig i ögonen, trots att jag tilltalade henne och mötte henne flera gånger. För mig kändes det trevligare att kommunicera med den filippinska tjejen, därför hon vågade mer och var avspänd.

Den svenska flickan hälsade jag inte lika ofta på, därför jag utgick ifrån att hon ville vara ifred. Jag tror att det snarare var så, att den filippinska flickan var glad för att hon hade fått ett arbete och inte hade något som störde hennes självkänsla. Hon var helt enkelt nöjd med sin situation.

Av den svenska tjejen däremot fick jag intrycket av att hon skämdes, för att hon städade och att det var ett arbete under hennes värdighet. Jag hoppas det ordnar upp sig för henne, eftersom hon i så fall var fel person för att utföra ett städarbete och troligen skulle utföra ett dåligt arbete. Hennes självkänsla höll säkert på att få en rejäl smäll. Det skulle skada henne själv mer, än att hon gjorde ett dåligt arbete.

Vad är då självkänsla En definition på självkänsla som jag tagit till mig är följande: ''Självkänsla är det värde jag uppfattar mig ha som person i jämförelse med andra''. Självkänslan är en känsla som vi känner inne i vår kropp. En låg självkänsla ger lågt självförtroende.

Ibland kan vi märka hos andra på det sätt de tittar oss i ögonen vilken självkänsla de har. Personer som tittar undfallande och ner i marken, när vi frågar dem om något, ger inte något intryck av att ha en god självkänsla. Resultatet blir, att om jag känner mig bättre eller sämre än någon annan, visar detta sig oftast i hur jag umgås med den andre personen, beroende på hur stark min självkänsla är. Jag kommer att umgås kuvat eller aggressivt. En skicklig intervjuare vet om detta och söker därför ögonkontakt omedelbart när ni träffas.

Det finns teorier som menar att vår självkänsla ligger som grund för hur hela vårt självförtroende ser ut. Alltså måste du bearbeta och höja din självkänsla för att kunna signalera att du har ett gott självförteroende. Du behöver ändå inte alltid ha en god självkänsla för att ha ett bra självförtroende. Kunnighet inom ett ämnesområde eller att vara specialist på ett företag kan ge dig förutsättningen för ett gott självförtroende. Du skulle våga ge dig in i diskussioner eller tala inför grupper av människor på ett självsäkert sätt när det kommer upp frågor eller problem som du vet med dig att du behärskar. En diskussion vid sidan av det område som du behärskar, kan däremot få dig att känna dig osäker.

Självsäkerhet kallas det sätt på vilket vi umgås med andra och som andra uppfattar. Självsäkerheten kommer att bero på din förmåga att bedöma, kommunicera och förhandla, vilket i sin tur är ett resultat av en god självkänsla. Att förhandla betyder att du accepterar att du inte alltid kan få som du vill. Även om du är i din fulla rätt att be om vad du vill, så har den andre all rätt i världen att bestämma om han vill ge dig något.

Självkänsla=en känsla beroende på min egen värdering av mig själv i relation till andra människor.

Självförtroende= ett mått beroende på hur säkra och trygga vi känner oss i reltion till vår omgivning.

Självsäkerhet= en värdering andra människor ger om oss, beroende på hur vi uppför oss.

1.4 Tänk positivt

Ett sätt att börja hantera sin situation och höja sin självkänsla är att tänka positivt. Leta därför efter det positiva i alla situationer. Du kan öva dig i att ge komplimanger till din omgivning eller till dig själv. Komplimanger är ett positivt inslag i vår vardag och alla känner sig väl till mods om man får en komplimang. Det är många gånger lika svårt att ge en komplimang som att få en. Det viktiga är att du får ett verktyg i din hand för att börja tänka och agera positivt, och då är komplimanger ett utmärkt verktyg.

Börja med att ta reda på positiva sidor hos dig själv som tex:

- Vilka saker gör du bättre än de flesta andra
- Vilka talanger är du stolt över att ha utvecklat
- Vad är det svåraste du har lyckats med i ditt liv
- Vad tycker du bra om i din personlighet
- Vad är du mest stolt över i ditt liv

Denna övning har som syfte att lyfta fram olika saker som kan få dig att tänka positivt och därmed att höja din självkänsla och som resultat av det, öka själv-förtroendet. Ta hjälp av din omgivning för att fylla i ovanstående rader, så kommer du märka att det säkert finns en del som du inte tänkt på.

Positiva tankar ger oftast positiva resultat. Negativa tankar brukar resultera i negativa resultat. Försöker du därför finna positiva vinklingar av ett problem så kommer det att kännas angenämare att handskas med det . Använd positiva på-ståenden så ofta du kan offentligt. Du kommer märka att livet ser lite ljusare ut om du sprider lite ljus omkring dig.

1.5 Dina signaler

Dina kroppsrörelser, klädstil, ditt sätt att uttrycka dig eller gå visar i vilken ''kondition '' du är i. Under en anställningsintervju sänder du hela tiden ut signaler helt omedvetet. Du kan vara övertygad om att intervjuaren ser om du är osäker. Att veta att man klarar av ett visst jobb är en sak, att visa att man även är bra på det är ofta en helt annan. Det är just det som företaget är intresserade av. Det är därför de skall ge dig arbetet och betala din lön.

Dina kroppsrörelser kan, oavsett om du står eller sitter, säga mer än tusen ord. Du behöver inte säga ett ord för att klart och tydligt visa vem du är och om du har ett gott självförtroende. Det är mycket svårare att bluffa med kroppenspråket, än med ord. Du ger människor du möter en förutfattad bild av dig som person genom ditt sätt att röra dig, ditt sätt att hälsa på någon, dina gester och dina kläder.

Rösten, tonläget, ögonen, kroppshållningen och rörelserna måste samverka med den image som du vill skapa av dig själv i andra människors ögon. Om du kuvat viskar fram ett önskemål, tittar i golvet och låter armarna osäkert flaxa runt, kan du knappast vänta dig att någon kommer tro att du är en person som kan ta i ordentligt när det krävs. Du måste utstråla kraft och energi, men framför allt säkerhet och trygghet. En persons grundtrygghet är en av de viktigaste parametrar som skickliga intervjuare söker efter under en anställningsintervju. Den grundtryggheten består av flera komponenter, varav en av de viktigaste är självkänslan.

Ögonkontakten är ett viktigt sätt att kommunisera genom och samtidigt ett av de moment vi först vill uppnå i vårt umgänge med andra. När du ser någon rakt i ögonen, och håller fast blicken med lugna blinkningar, uppfattas du seriöst och blir tagen på allvar. Någon kan i stället uppfattas som opålitlig, om han fladdrar okoncentrerat med blicken och hela tiden tittar på något annat än den person han diskuterar med. Att titta ner i golvet ger en känsla av att du verkar kuvad eller att allt inte ligger rätt till. Att titta i smyg eller med en blick i ögonvrån kan betyda att du inte litar eller känner förtroende för någon. Detta är vad folk kan uppleva och känna, när de ser dig använda ögonen på något av dessa sätt.

Det enklaste knepet för att uppnå en avslappnad ögonkontakt, är att titta folk mitt emellan ögonen, på pannbenet. De kommer inte att märka att du inte ser dem i ögonen. Du slipper deras stirrande genomträngande blick och du kan i lugn och ro argumentera utan att känna dig illa till mods av att vara uttittad.

Armarna är som fantastiska vingar, tycks en del tro. Ibland tror man att människor ska lyfta och flyga iväg om de tar i lite extra. De visar också många gånger din inställning till saker och ting. Korslagda framför bröstet kan de signalera försvar mot en väntad attack. Att stå med händerna på höfterna brukar signalera ett aggressivt intryck. Om du skulle höra något kritiskt mot dig eller märker att du är på väg in i en konfliktsituation, lägg då märke till var du gör av armarna.

Det enklaste knepet för att undvika signalera med armarna är att stoppa händerna i byxfickorna, så vet du var du har dem. Har du ett mynt eller ett annat föremål i fickan kan du krama detta hårt när du blir riktigt påverkad. Själv brukar jag rulla min ring mellan fingrarna.

Folk har också en benägenhet att klia sig överallt så fort de befinner sig i en ovan situation eller inte vet vad de ska svara på en fråga. Vanligtvis kliar man sig i håret. Påfallande många män gör detta, vilket ofta kan tolkas som att den här personen är osäker.

Lär av andras misstag, ty du kan inte leva tillräckligt länge för att själv hinna begå dem alla (Martin Vaubee)

1.6 En vinnare eller förlorare

Att byta arbete eller börja på det första arbetet innebär en stor förändring i livet. Att genomföra en förändring är som att lära sig en ny färdighet, som att lära sig läsa eller som för ett barn att lära sig gå. Vi människor klarar inte allt med en gång, utan vi behöver massor med träning. Det är bl.a därför som vi går i skolan många år som unga.

Vad skiljer då en vinnare från en förlorare tror du Jo, vinnaren sätter upp en realistisk plan som beskriver hur han skall agera för att nå sina mål. Förloraren däremot drömmer i stället om sin karriär, utan att tänka på hur han skall åstadkomma den. Ofta överskattar han också sina möjligheter och resurser och irrar i stället omkring som en orienterare utan kompass.

En vinnare däremot har insett och acceperat, att det alltid kommer finnas konkurrenter som är bättre utrustade än vad han själv är och att han kan vänta till rätt tillfälle. Han ser ett nederlag eller problem som en möjlighet till utveckling eller en utmaning som är till för att övervinnas, i stället för ge vika vid minsta motgång.

En förlorare är passiv och vågar aldrig pröva olika främmande förslag, även om han inte har något att förlora, medan en vinnare tar risker och testar nya handlingssätt. Den som aldrig vågar ta en chans får sällan en. Vinnaren har naturligtvis känslor och blir påverkad som alla andra, men han kan på ett flexibelt sätt hantera oväntade situationer. Han låter sig heller inte golvas av en motgång, utan fortsätter i den riktning han tror är lämpligast och kämpar vidare. En vinnare vet att av tio försök han gör, så kanske ett kommer att lyckas. Och han vet att ett lyckat försök är bättre än inget försök alls. Det gamla ordstävet gäller fortfarande "Det är bättre att lyss till den sträng som brast än att aldrig spänna sin båge."

Uppgiv inte för en enda motgångs skull det mål som du föresatt dig att vinna. (William Shakespeare)

Med den inställningen har du större chanser att få det eftertraktade jobbet. Alla företag vill ha en vinnare. Jag har i alla fall aldrig sett någon platsannons där man tydligt annonserar efter äkta förlorare. Du kan ha gjort felsteg i ditt liv och företaget kommer vilja veta vilka felsteg du gjort, för att få reda på om du är en förlorare eller vinnare.

Är du medveten om vad som skiljer en vinnare från en förlorare och kan framhäva orsakerna till dina felsteg på ett sådant sätt att din intervjuare inser att du är eller kan bli en vinnare, har du visat prov på erfarenhet. Erfarenhet är vad man brukar kalla sina misstag enligt Oscar Wilde.

1.7 Umgängesformer

Varje dag utsetts vi för olika typer av situationer som skulle kunna ge upphov till konflikter i vårt umgänge med andra personer. En del noterar vi inte ens, medan andra konflikter gör att vi helt tappar kontrollen över vad vi gör eller säger, kanske under en lång period. För att klara en konflikt eller lyckas i en vanlig förhandlingssituation, måste du känna till och använda dig av dina rättigheter. Vad har du då för rättigheter Här är några:

Du har rätt att handla i eget intresse och be om det du vill ha.

Du har rätt att få vara dig själv och att få förverkliga dig själv.

Du har rätt att stå fast vid dina åsikter, ändra dig och bevara din integritet.

Du har rätt att uttrycka dina känslor utan att känna dig besvärad.

Du har rätt att engagera dig när du vill.

Du har rätt att låta bli att agera och gå din väg.

Du har rätt att begå misstag och att pröva dig fram och bli respekterad.

Du har rätt att betrakta dina behov som lika viktiga som andra människors behov.

Du har rätt att välja om du vill leva upp till andras förväntningar.

Du har rätt att välja om du vill bli inblandad i andras problem.

Du har rätt att inte känna till en sak, att inte känna dig perfekt.

Du har rätt att få välja hur du vill leva och säga nej utan att ha skuldkänslor.

Du har rätt att svara på de frågor du vill svara på och säga nej om du inte vill.

Du har rätt att bestämma vad du vill göra på din fritid.

Du har rätt att tänka efter utan stress innan du tar ett beslut.

Du har rätt att ta ansvar för dig själv och sluta ett arbete om du inte trivs.

Du har rätt att be om betänketid.

Du har rätt att säga ''det tycker inte jag''.

Du har rätt att säga att ''jag har inte tid just nu''.

Du måste vara medveten om dina rättigheter och kunna argumentera för dem om du vill lyckas på arbetsmarknaden. Du kanske inte behöver argumentera för dem offentligt, men tänk på och var medveten om dem. Det kanske ändå kan bli nödvändigt att upplysa någon som kränker dina rättigheter och finner du att situationen är sådan, skall du inte vara rädd för att tala om och argumentera för dem. Torben Hanson beskriver i sin bok Asertionsträning varför vi skall argumentera för våra rättigheter:

1 När vi försvarar våra rättigheter och uttrycker våra uppriktiga känslor på ett rättframt och för situationen passande sätt, är detta något som i längden gynnar alla inblandade parter.

2 När vi nedvärderar andra människor nedvärderar vi oss själva. Alla blir lidande.

3 När vi offrar vår ärlighet och uppriktighet eller förnekar våra känslor, kommer vårt förhållande till andra människor att ta skada.

4 När vi står upp och försvarar våra rättigheter och är ärliga mot oss själva och vår omgivning, vinner vi både självrespekt och respekt från andra.

5 När vi till varje pris försöker undvika att såra någon människa, kommer vi till slut att såra oss själva- och andra.

6 Om vi ofta gör avkall på våra rättigheter, inbjuder vi andra att utnyttja oss.

Kommer du i konflikter som betyder något för dig, kan det ibland räcka med att själv tänka på något av ovanstående argument. I vissa situationer kan det bli så att du vinner på att upplysa om dem. Ett tips är att du skriver ner dem på ett papper som du bär med dig eller skriver upp dem i din almanacka, så att du ofta kan läsa dem. Torben Hansson beskriver också att det i huvudsak bara finns tre umgängesformer mellan människor:

1. Respekterande Jag håller på mina rättigheter utan att kränka dina
2. Dominerande Jag håller på mina rättigheter men kränker dina

3. Kuvande Jag respekterar dina rättigheter men kränker mina egna

Du kan själv märka på vilket sätt folk umgås med dig. Först prövar de på vilken nivå de kan möta dig i de inledande kontakterna, för att sedan övergå till en annan umgängesform. Det är vanligt att man i början av en ny kontakt använder en respekterande umgängesform. Sedan, när man bildat sig vissa uppfattningar, fått nödvändig information och när man själv känner en högre självkänsla, än vad den andre personen verkar ha, övergår man till den dominerande umgängesformen.

Det gäller att förstå att det är dessa tre umgängesformer som finns och som du kommer att bli utsatt för. Känn igen dem och använd rätt taktik för varje tillfälle.

Innan vi går vidare är det lämpligt att vi gör en åtskillnad mellan kritik och feed-back och mellan tolerans och respekt. Har du skillnaden klar för dig blir det lättare att hitta gränserna på hur människor i din omgivning hanterar och behandlar dig.

Feed-back Tyckande utan att nedvärdera någon personligen.
Kritik -Tyckande men med visst mått av personlig nedvärdering.
Tolerans -Accepterande av vad en annan person gör eller säger utan att ta hänsyn till vad vi själva känner och vill.
Respekt - Accepterande av vad en annan person gör eller säger med hänsynstagande till vad vi själva känner och vill.

1.7.1 Respekterande umgänge:

Man umgås när man pratar, gör saker ihop och kommunicerar med andra människor. Att umgås innebär även att kunna diskutera utifrån olika åsikter utan att det uppstår en konflikt.

Att tala om vad man tillåter och inte tillåter i en diskussion kan många gånger vara svårt. Det gäller att göra det på ett sådant sätt att andra respekterar vad vi säger utan att vi hamnar i konflikt med varandra.

När vi känner att någon anklagar oss eller har en motsatt uppfattning, så bereder vi oss omedelbart för försvar eller attack. Det blir alltid svårare att nå en uppgörelse med någon person om det är laddat för strid. Du kan i stället undvika strid genom att du analyserar din motparts beteende och gör klart för dig vad det innebär för er båda. Därefter talar du om vad du känner eller hur du uppfattar det, och slutligen hur du vill ha det i stället. På detta sätt angriper du honom inte personligen. Din motpart behöver då inte resa någon skyddande gardering, vilken skulle inneburit att han hade motattackerat dig med känslomässiga påståenden. Du harju bara förklarat hur du ser på situationen och hur du vill ha det. Detta är ett fritt land och du har rätt att säga hur du vill ha det.

En respekterande mening kan börja till exempel så här ''När du säger att du vill att jag ska göra ditt arbete, blir resultatet i stället att jag själv inte kan ta ledigt på lunchen som jag planerat och då känner jag mig utnyttjad. Jag föreslår att du frågar Lennart i stället.''

eller ett annat exempel kan vara

''Lennart, du lovade att det skulle finnas en dator här till kl 15, men det finns ingen. Om du en annan gång inte kan hålla dina leveranser på utsatt tid, vill jag att du meddelar det.''

En annan modell som kan vara lämplig att använda är att man avslutar sin mening med någon möjlig förhandlingspunkt. Det är inte lätt att snabbt tänka ut vad man skall säga i en situation när man är under stress. Det är en fråga om träning och till slut kommer det mera spontant.

Ett exempel kan vara ''Jag skulle vilja diskutera ditt behov av att spela så högt på stereon sent på kvällarna. Jag börjar bli trött på att vänta tills du har spelat färdigt dina skivor. Om du kunde sänka volymen så skulle jag bli tacksam. Men jag är beredd att acceptera att du spelar högt om du flyttar stereon till garaget.''

Svårast är att starta en diskussion och framhäva vad man vill ha sagt utan att skapa ett personligt angrepp mot någon person. Oftast är det i början av en mening som underlaget för att skapa en konflikt ligger. Här är därför några andra öppningar, som inte innehåller några anklagelser, som du kan tänka på att använda i lämpliga situationer:

- Det här är vad jag känner, tänker, önskar......
- Så här uppfattar jag situationen.......
- Jag förstår att du gärna vill .....
- Jag uppskattar verkligen .....
- Nu är det viktigt för mig att.......
- Jag vill inte...................
- Jag skulle föredra..........
- Jag vill gärna tro att....

1.7.2 Dominerande umgänge

Vi vill ogärna göra andra människor ledsna, sårade eller arga. Därför håller vi ofta inne med vad vi verkligen tycker och vill. Vi är alltså rädda för deras känslor mot oss och för att de kommer att reagera på ett visst sätt. Vi vågar inte möta en konfrontation som kan resultera i en konflikt helt enkelt. Vi kan heller inte se konflikten som en möjlig förhandlingssituation. Men är det inte viktigare att vi tar på oss ansvaret för vår egen rädsla inför deras reaktion, i stället för att oroa oss för en annan persons känslor

Vi använder i stället automatiskt ett beteendemönster som vi har blivit lärda redan som små barn, ofta är det inte särskilt konstruktivt eller lämpligt. I stället reagerar vi omedelbart och reflexartat i olika situationer som inte känns bra för oss. Om du sparkar mig på benet så sparkar jag tillbaka. Om du lurar mig kommer jag att hämnas. Det är knappast ditt fel att jag väljer att reagera på det sättet. Jag kunde valt att undvika dig från början eller bara gått min väg. Alltså ansvarar vi själva för vår reaktion.

Många menar att allting börjar med kaos, för att sedan övergå till en viss ordning. Aggressivitet är en form av ett inre kaos hos en människa och är starkt förknippad med dominanskänslor över en annan människa. Ett kaos, styrt av känslor där människan logiskt inte kan styra vad hon gör eller säger, utan i stället lätt vräker ur sig okontrollerade uttryck.

Vi har rätt att skydda oss mot aggressivitet eller ett dominerande sätt och vill vi inte utsätta oss för det har vi all rätt att undvika detta. En annan vanlig typ av dominans, är när vi blir utsatta för negativ feed-back. Personen som använder denna form av feed-back, vill att vi skall dela hans värderingar. Det finns ingen anledning för oss att ta till oss någon annans värderingar. Vad som är dåligt för andra människor kan vara bra för oss.

Oftast när någon kommer med sådan här feed-back, är inte avsikten att göra någon illa, men vi behöver inte heller lyssna på den om den stör oss.

Även andra olika typer av angrepp har till syfte att belasta oss med en skuldkänsla. Det finns knep att ta till för att skydda vårt självförtroende även mot sådant och många gånger är det viktiga bara att vi svarar och markerar att vi inte accepterar negativ feed-back.

Här nedan har jag räknat upp några väl beprövade knep som kan ta loven ur den som kommer med en kommentar enbart i syfte att ge dig skuldkänslor eller såra dig:

1. Lyssna och sammanfatta:
Repetera, sammanfatta allt vad motparten sagt och avsluta med en fråga för att kvittera att du har hört rätt. ''Om jag förstår dig rätt så............., rätta mig om jag har fel''

2. Ge tillbaka med en fråga:
När någon lämnar kritik och istället får en fråga som svar, blir de oftast överraskade och kommer av sig. ''Dina byxor ser gräsliga ut! ..... Tycker du inte om mina nya byxor ''

3. Bry dig inte:
Visa inte vad du känner, utan ignorera vad som sägs genom att förbli tyst. Titta personen hela tiden i pannbenet mellan ögonen, så att han upplever att du lyssnar. Tänk på något annat trevligt under tiden.

4. Lämna ett neutralt svar:
Ditt svar är så diffust att han inte hittar något att ta tag i för att fortsätta kritisera dig. ''Din bil ser risig ut idag!....... Tycker du det, du kanske har rätt !''

5. Upprepa:
Du upprepar hela tiden vad du vill ha sagt tills din motpart ger upp . "Jag vill inte betala, jag vill inte betala..............''

6. Och:
Om du vill ha en tydligare beskrivning eller låta din motpart förstå att du väntar på en fortsättning, svarar du bara med att säga ''och''. Du svarar varje gång med ''och'' tills dess du tröttat ut din motpart och han ger upp. ''Så här kan du väl inte göra......Och''

7. Förläng motpartens påstående:
En variant på att säga ''och'' är att bara att du upprepar de sista orden i vad din motpart just har sagt. På det sättet verkar det som om du vill höra en fortsättning eller vill ha ett förtydligande av vad han just har sagt. ''Så här kan du väl inte göra......inte göra''

8. Markera omedelbart:
Ibland kan det bli nödvändigt att tydligt och snabbt markera att man inte låter sig påverkas av andra personer tyckanden. 'Men sådant struntprat tror du väl ändå inte på .....Det stör inte mig vad du tror''

9. Kompromissa:
När någon är extremt arg, erbjuder du den andre att diskutera alltihopa igen då personen lugnat ner sig '' Jag vill inte prata med dig när du är så här irriterad. Jag är beredd att diskutera med dig när du inte är så spänd längre''

10. Acceptera kritiken:
Om någon får medhåll i sin kritik brukar kritiken självdö. ''Du tänker bara på dig själv! .... Ja, det är sant att jag prioriterar mina egna behov just nu!''

Det är viktigt att få ett snabbt stopp på en dominerande behandling och avleda motparten från att fortsätta med angreppet. Ofta kan man avsluta sitt egna påståeende eller svar med en logisk fråga som han själv måste svara på.

Dominans mot omgivningen kan demonstreras på många sätt. Många människor vill prioritera sig själva på andras bekostnad. Dom intresserar sig inte för dina känslor eller rättigheter, och tror att alla är som dom själva. Detta tyder ofta på ett svagt självförtroende. Dominansen betyder i detta fall att din motståndare prioriterar sina rättigheter, oftast på ett ljudligt sätt, så att andra skall lyssna och höra vad han säger. Han vill få dig att hamna i ett underläge. Ofta är kontrahenten oärlig, i den mening, att när han blir arg säger han fel saker som han egentligen inte menar. Det hoppar grodor ur munnen på honom helt enkelt. En del ursäktar sig med att högt och tydligt säga ''Jag sa ju bara vad jag tyckte - jag ville bara vara uppriktig mot dig''.

Ett annat exempel är när någon säger ''Du skulle låtit mig få veta detta först. Du glömmer alltid av mig, du bryr dig inte om någon annan än dig själv''.

Dessa påståenden säger mer av vad den andre tänker och känner. "Alla tänker på sig, det är bara jag som tänker på mig" säger ordspråket. Detta slag av kritik är en nedvärdering av dig som människa, den syftar bara till att få dig att känna dig dålig eller vill få dig till att göra något du innerst inne inte vill.

Vissa personer har "en räv bakom varje öra". Dom vill ha en sak men ber aldrig om den i direkta ordalag. I stället spelar dom på dina skuldkänslor, för att få vad de vill ha. Numera kan du bli betraktad som en dumbom om du inte listigt utnyttjar andra människors skuldkänslor. Det är ett vanligt beteendemönster som ofta utnyttjas på ett dominerande sätt. Det ingår i en omedveten taktik där motparten tror sig bestämma över spelreglerna. En avslöjad taktik är inte längre någon taktik och därför ska man snabbt visa, att man spelar utifrån gemensamma regler. Låt mig visa några exempel med lämpliga svar, som markerar att du inte tänker låta dig påverkas av någon annan persons taktik.

-Tänk på hur jag ställt upp för dig...
Skapa inga skuldkänslor hos mig!! Du får ta ansvar för ditt eget agerande. Jag hjälper gärna dig och det vet du. Jag värderar vår vänskap högt, men gillar inte att du försöker skapa skuldkänslor hos mig.

-Du gör mig besviken..
Försök inte skapa skuldkänslor hos mig. Du är stor nog att ta ansvar för dina egna val och att bearbeta dina egna känslor. Dessutom gör inte jag dig besviken utan det är något du själv har valt.

-Du är inte rättvis...
Rättvisa är inte självklart. Se dig omkring. Det finns ingen naturlig rättvisa, inte ens i naturen. Tänk efter varför du är missnöjd i stället.

Ett sätt att komma loss från angreppet, kan helt enkelt vara att man själv erkänner och accepterar motpartens utbrott och samtidigt erkänner, att det ligger något i det han säger. Vi gör alla misstag och om någon skadeglatt påminner oss om detta, kan vi bemöta det genom att svara:

- Jag hör vad du säger, det kanske ligger något i det du säger

- Jag hör vad du säger, du har antagligen rätt. Jag skulle kunna bli bättre på det

-Jag vill inte påstå att mina misstag är betydelselösa, men nu när skadan väl har skett, finns det ingen anledning att bråka mera för det

- Jag vet om att jag inte är 100% perfekt och kommer aldrig att bli det

- Jag är inte ofelbar och kommer aldrig att bli det

- Jag har gjort många misstag och kommer att göra många fler, men jag kommer bli bättre på att lösa dem

- Jag behöver inte visa för omgivningen att jag är perfekt

- Alla personer kan inte tycka om mig. De har redan förutfattade meningar, och det är deras affär vad de vill göra med dem

Nu har du avväpnat din kritiker fullständigt, eftersom du går in på hans linje och stoppar den manipulerande kritiken, genom att vädja till hans godhet och logiska tänkande. Att vädja till en persons godhet, är något av det effektivaste som finns. Alla människor vill nämligen vara goda, och helst officiellt framstå som sådana. Här ger du din motpart möjligheten att få framstå som god och du skyddar samtidigt ditt självförtroende.

Ett annat vanligt exempel, som kan hamna inom ramarna för dominant umgänge, är när du tror att en person har lyssnat på vad du sagt och sedan svarar med ''Ja, men...'''. Ofta har han eller hon inte lyssnat på något av vad du har sagt, utan i stället varit fullt upptagen med att tänka ut motargument för att vinna den verbala kampen. Med andra ord, så visar han ingen respekt för vad du tycker och känner. Han kanske inte uppträder dominerande mot dig, men att inte lyssna på vad du har att säga, utan bara söka framhäva sina egna tankar, är också ett dominerande beteende.

I dessa diskussioner, är motparten mer intresserad av att bara få rätt i en fråga och vinna över eller överbevisa dig. Det är ingen större ide att fortsätta sådana diskussioner eftersom de sällan kommer att löna sig. Det beror på att det är sällsynt att en person ändrar sin fasta övertygelse under en diskussion, även om dina argument är rationella och logiska.

Det effektivaste du kan göra är att försöka få till stånd ett samarbete med den andre personen genom att t.ex. säga: "Vad tycker du att jag kan göra nu Tala om för mig hur jag kan bli bättre ..!'' eller ''Vad gör vi för att ställa tillrätta .."

Eftersom människor som är under påverkan av sina känslor blir ''förblindade '' av det stigande adrenalinet, kan de heller inte se problemet klart för sig. De är mer intresserade av att få ge utlopp och tala om vad de själva känner, än att lösa problemet. Det bästa som du kan göra, är att vädja till deras logik, genom att ställa en fråga som direkt riktar in sig på problemet ''Vad exakt är det som är problemet '' eller

''Kan du tala om för mig vad exakt som är fel ''. Din kritiker måste då börja fundera rationellt på varför han är så arg, och detta avväpnar honom.

Du har säkert mött personer som har starka viljor och som du känner att du har svårt att argumentera emot. Du hamnar i ett läge där du känner att du, i det meningsutbyte som pågår, står för åsikter som inte bara är avvikande utan också vinner minst gehör. Det är frestande att då hålla tyst för att slippa argumentera, men du vill verkligen hålla fast vid din åsikt. Men det är inte alltid nödvändigt att försvara sin synpunkt, förklara istället att du hävdar din åsikt. Till exempel "Det som du säger är intressant och jag har lyssnat på dig, men jag tänker hålla fast vid mina åsikter tills jag känner mig övertygad.''

Du har rätt att bestämma över ditt eget uppträdande och det blir deras sak att övertyga dig. Du skall veta att när folk bedömer andra, avslöjar de ofta mer om sig själva än vad de anar. När vi kritiserar andra, så jämför vi dem vi kritiserar med oss själva och har som måttstock våra egna karaktärsdrag. Ofta ser vi egenskaper hos andra som vi känner igen genom oss själva, men som vi kanske inte är helt medvetna om. Det är från våra egna referensramar vi känner igen olika beteenden och det är dem vi applicerar på andra personer.

1.7.3 Kuvande umgänge

Att få skuldkänslor innebär att man intar en kuvande inställning. Att gå och oroa sig för något du har gjort eller inte gjort, sagt eller inte sagt är att slösa bort din tid. Alla har vi gjort eller sagt något vi ångrar någon gång. Att be om ursäkt och att erkänna sina misstag och att ta ansvar för sina felbedömningar eller ta konsekvenserna av sina val kan aldrig vara fel. Du visar bara att du har tagit lärdom av dina erfarenheter och att du är klokare idag än i går! Att ha skuldkänslor och bli kuvad däremot hjälper oss inte ett dugg. Det är i stället bristen på självförtroende som gör att vi människor känner skuldkänslor.

Vi bryr oss och lyssnar ofta för mycket om vad som sägs om oss, men vi tänker själva sällan på vad vi säger om andra. Var istället medveten om sådana sidor hos dig själv som andra kanske inte gillar. Om sedan andra personer tar avstånd ifrån dig, kritiserar dig och anmärker på ditt sätt att vara, så se det som en helt naturlig åsiktsmotsättning. Det är du som väljer hur du vill vara som människa och leva ditt liv, och inte din omgivning.

Skaffa dig heller inte medhåll eller sympati från människor med värderingar som inte stämmer överens med dina egna. Det finns ingen anledning till att du skall känna dig skyldig för att de inte har samma måttstock som du. Om du får skuldkänslor och känner rädsla för att du inte vågar försvara det du tror är rätt för dig, beror det förmodligen på att det är något som är inlärt hos dig och som du utvecklat sedan barndomen. Att andra individer sedan lärt sig något speciellt, som kanske inte alls motsvarar vad du lärt dig, är helt naturligt och betyder inte att du skall följa deras värderingar. Du har rätt att vägra ta på dig skuldkänslor för att du vill leva ditt liv på ditt sätt enligt dina spelregler.

Angrip i stället orsakerna till skuldkänslorna om du vill minska eller bli av med dem. Vi tror oftast att orsaken till att vi känner rädsla eller skuld beror på situationen. Men det är inte sant.

Den rådande situationen är inte orsaken till hur vi reagerar, orsaken till vår reagens är hur vi uppfattar situationen. Tänk efter, kanske jag uppfattar ett avslag på en ansökan till ett arbete jag sökt som fruktansvärt, katastrofalt etc, då kommer mina känslomässiga reaktioner att bli därefter. Jag kommer att gå till nästa intervju med bävan och ångest. Uppfattar jag i stället situationen mindre dramatisk och accepterar ett eventuellt avslag när jag går till intervjun, kan avslaget komma att vara rimligt också. Det kan vara tråkigt, men det blir ingen personlig katastrof.

Det är vad som händer inom oss, hur vi känner och tänker som avgör hur vi mentalt klarar av en situation. Ingen annan person orsakar våra känslor utan det är vi själva som bär dem inom oss, och därför har vi också möjlighet att kontrollera dem om vi vill. Till exempel så kan faktiskt en och samma situation kan ge upphov till flera helt olika reaktioner. Direkt när jag blir medveten om att något har gått snett kanske jag blir förbannad eller irriterad. Efter någon timma, när jag hunnit tänka igenom vad som har hänt kan jag komma att tycka det som hände i stället var lustigt. Min egen uppfattning av händelsen kommer att bestämma hur jag reagerar. Det går alltså att byta ut de negativa tankarna mot rationella och positiva tankar beroende på hur jag väljer att hantera situationen.

Tänk i stället så här efter varje misstag du gjort eller vid motgångar du möter:

Visst vore det härligt att vara helt perfekt och ofelbar, men jag måste ju inte vara det. Naturligtvis försöker jag leda allt i min tillvaro mot vad jag anser vara en förbättring. Det finns ingen anledning att bli nedstämd över de motgångar som jag just nu upplever.De är verkligen retliga och förtretliga, men nog skall jag klara att leva med dem.

På en av mina tidigare arbetsplatser fanns en kvinna som var så pass blyg att när hon mötte någon av oss andra, tittade hon alltid ner i golvet och gick försiktigt och tyst utmed väggen för att inte väcka vår uppmärksamhet på henne. Hon var en uppskattad arbetskamrat och gjorde alltid ett perfekt arbete. På en av firmafesterna fick hon lite för mycket ''innanför västen'' och hon berättade för mig hur pass blyg hon kände sig.

En blyg människa är oftast vettskrämd för att göra bort sig och bryr sig för mycket om vad andra tycker. Det blir lätt ett beteendemönster med inslag av själviskhet. När man koncentrerar sig så mycket på sina egna känslor, glömmer man ju lätt att även andra människor har känslor. Blyghet är, på sätt och vis, att inte ta ansvar för sig själv eftersom man inte accepterar sin egen peronlighet. Du tycker kanske att du är blyg Kan blygheten bero på att du vill låta andra styra och bestämma hur du som person skall uppträda och vara Lämnar Du över initiativet genom att anse att någon annan är bättre än du själv I så fall är din självkänsla förmodligen i botten.

Ett kuvande beteende får dig bara att känna att du inte duger något till, vilket kommer få dig ineffektiv och obenägen att våga ta risker och inte våga möta konflikter. Du kommer i stället ge efter för de som är högljudda och som har de mest övertygande argumenten, även om du innerst inne inte håller med dem.

1.8 Uttryck dig riktigt

Vi människor har en fantastisk förmåga att uttrycka vad vi menar på ett oklart sätt och på ett sätt som kan uppfattas som ett angrepp mot en annan person. Det kan vara svårt att be om något, utan att därmed skapa ett konfliktembryo, speciellt när man är arg eller irriterad och adrenalinnivån är hög. Men vi måste också kunna släppa ut våra känslor och ventilera dem, annars kommer vi bara att gå omkring som åskmoln hela tiden. I konflikter ger det sig oftast i uttryck av att vi försöker lägga skulden på vår motpart eller någon annan som vi inte tycker om. Det blir lätt att anklaga någon annan och glömma vår egen delaktighet i konflikten. "Det är inte ens fel att två träter" säger ordspråket.

En av de vanligaste anklagelserna vi häver ur oss i en konflikt är att säga ''du gör mig så förbannad'....'' i en situation när känslorna svallar ohejdat. Men det är inte någon annan som gör att du känner på det här viset. Du har låtit din kontrahent manipulera dig så att dina känslor kommer i obalans.

Du har låtit någon komma innanför ditt revir och gett dig en knuff och sedan klarar du inte av situationen, utan vräker ut dina känslor utan att tänka på dina eller andras rättigheter. Det som du känner i din kropp kan ingen annan känna. Du måste kunna analysera dina egna känslor, erkänna dem och ta ansvar för dem.

Säg heller inte att" Du gör mig arg..." utan "Jag är arg..." , eftersom ingen annan kan göra dig arg. Du har själv valt att ha den här känslan, därför att du inte kunde finna ett alternativt sätt att bearbeta den. Rikta därför aldrig någon anklagelse mot någon för att ge den personen skulden för hur du mår, eftersom anklagelsen inte är sann.

Några vanliga exempel på meningar som har till syfte att skapa skuld hos någon är:

-Du gör mig så förbannad när du .....
-Du irriterar mig alltid när du .....
-Du stör mig därför du.....

Vill du tydligt och klart lämna besked till någon om hur du känner och vad du vill skall du lämna ett budskap i Jag-form. Det är ärligare.

- Jag blir så förbannad på dig när du..
- Jag känner mig irriterad därför du..
- Jag blir störd om du...

Om du inte kan ge din syn på saken utan att känna dig illa till mods kan du släta över med att säga t.ex:

''Vi behöver alla ge och få feedback. Om jag inte berättar för dig att jag blir arg när du kommer försent, hur skall du då veta var du har mig Du uppskattar väl hellre att jag är uppriktig mot dig, eller hur''

eller

''Jag har varit öppen och rak emot dig och visat dig vad jag tycker, samtidigt har jag gett dig ett tydligt meddelande om det. Det kan jag inte tänka mig att du ser något negativt i, eller hur''

Jag avslutar meddelandet som vanligt med en logisk fråga, för att rikta uppmärksamheten åt annat håll än det som motparten är koncentrerad på.

Ett annat oklart exempel är när vi försöker skylla ifrån oss och hitta på anledningar som inte finns. Hur ofta har du inte hört någon säga ''Jag kan inte ......'' istället för ''Jag vill inte ......''. Du kanske säger till mig när jag ber dig om en tjänst:" Jag kan inte just nu.''" Men eftersom jag råkar veta att du både kan och har tid beroende på hur du väljer att prioritera dina behov, så jag tänker:"Det är klart att du kan, inget pressar dig. Varför säger du inte ärligt som det är, nämligen att du inte vill."" Det hade i stället varit ett öppet och rakt besked. Du har ingen skyldighet att lämna en förklaring till mig varför du inte vill. Men du kan ju fundera på varför du inte vill. Du kanske gör en avvägning som gör att du ändrar dina prioriteringar. Det är upp till dig.

Samma gäller med uttrycket ''Jag måste....'' . Det är klart att du inte alltid måste något. Står det en person med en kniv bakom ryggen på dig Genom att säga att ''Jag måste....''' sa du till mig att du inte hade något val, men det vet både du och jag att du har. Det finns bara två ''MÅSTEN'' och det ena är att du måste välja och det andra att du måste dö.

1.9 Värderingar

Vi kommer alltid att möta människor som ser på saker och ting från ett annat håll och göra saker på ett annat sätt, än vad vi själva gör. Ibland blir vi irriterade för att vi inte kan förstå att de har en annan uppfattning. Vi människor försöker ju oftast göra det bästa utifrån våra förutsättningar och det kanske är lättare att ursäkta dem som irriterar oss om vi är medvetna om att deras förutsättningar inte stämmer överens med våra egna. Vi ser och minns bara vår egen sida av historien. Men där finns alltid minst en sida till. Därför blir det svårt att avgöra vad som är "sanning " i en situation, eftersom "sanningen" utgörs av olika människors uppfattningar. Dessutom tolkar och ser vi olika händelser på olika sätt utifrån våra egna värderingar och gör våra egna sanningar till de rätta. Det som du t.ex kanske uppfattade som en orättvist åtgärd, var kanske en mild påminnelse i deras ögon.

Det är helt naturligt att ha olika värderingar- det har vi alla och de är i sig inget problem. Hur vi hanterar våra värderingar och hur vi lyckas presentera eller "saluföra" dem, avgör i stället om de kommer skapa en konflikt eller inte. En vanlig anledning, till varför man ger avkall på sina värderingar i en diskussion, är att man har förlorat alla sina argument, medan motståndaren har mängder med argument kvar som han naturligt och avslappnat talar om för oss. Till råga på eländet, så uppfattar vi det som vettiga och logiska argument också. Samtidigt är man kanske otränad i den verbala kampen och vet inte vad man kan säga för att försvara sig. Det är här som vi börjar ge efter, fast vi känner att det är fel att ändra vår åsikt. Så ska det väl inte behöva vara Helt rätt. Hade vi i stället förberett oss och samlat på oss tillräckligt med egna argument, hade vi fått sista ordet. Att få sista ordet eller att ställa den sista logiska (och obesvarade) frågan, är att vinna den verbala kampen.

Eftersom båda parter i en diskussion har olika värderingar och utgångslägen beroende på bådas tidigare erfarenheter och bakgrund kan man lugnt säga till den andra personen att: ''Det ligger något i det du säger men eftersom jag vet om att vi är två helt skilda individer som har olika värderingar och behov har jag inte lust att ändra åsikt och rösta på ....'' . Upprepa detta om han fortsätter att tjata på dig. Någon gång måste han sluta och det är bara att vänta in tiden. Vill du ha ett snabbare slut på diskussionen kan du helt enkel säga att'' Jag har inte lust att rösta på ....'' eller ''Jag lägger hellre min energi på andra saker ''.

Tycker du att det ligger något i det han säger, ber du helt enkelt att få tänka över vad han har sagt, samtidigt som du ber om en ny tid för att fortsätta diskussionen en annan dag. Vägrar han dig att tänka över det hela kan du bara svara ''att du har så många nya bra intryck, att du inte vill fatta ett felaktigt beslut ''.

Alla fungerar vi olika för varje situation vi hamnar i. Det är som om vi har olika skalor som vi reagerar olika på för varje specifik situation. Vi kommer även att reagera olika, beroende på att våra värderingar bland annat är tidsberoende. Ena stunden tycker vi en sak är riktig, medan i nästa stund en annan. Din egen tonskala kan du göra med att markera ett kryss på var du befinner dig för varje särskild situation. Här är några exempel:

Något man skall komma ihåg när andra människor försöker sätta sig på en och trycka på sina egna värderingar, är att det säger mer om deras omdöme än om dem själva, inte om dig. De som känner sig säkra och har en sund uppfattning av sig själva, behöver inte sätta sig på andra. Du är inte tvingad att gå in någon diskussionen för att spela med andras regler.

Ett tydligt exempel på olika värderingar mellan kulturer råkade en seglare utför, som utanför Colombias kust mötte invånare från en liten by. Hövdingen ställde till fest och alla var med och firade sin gäst. Nästa dag när seglaren gick omkring i byn, upptäckte han att flera av invånarna bar på hans tillhörigheter som han hade haft i båten, och som låg kvar ute på redden för ankar. Han blev bestört och rusade till hövdingen och berättade att han blivit bestulen. Hövdingen förklarade, att här hade man inga gränser mellan ägandet utan alla ägde allting gemensamt. Men eftersom seglaren blev så upprörd, skulle han givetvis få tillbaka sina tillhörigheter. Hade händelsen utspelat sig i vårt land hade saken troligtvis blivit polisanmäld.

1.10 Din egen måttstock

Hur många gånger har du inte litat på andras omdömen och värderingar i stället för att följa dina egna uppfattningar Du kanske känner att du måste tävla mot andra människor på arbetsmarknaden för att lyckas här i livet. Många gånger undervärderar vi våra ansträngningar och prestationer och vi känner oss ofta misslyckade när vi inte vinner eller lyckas. Det kan vara att vi inte fick det eftertraktade jobbet som vi så gärna ville få och sökte, eller att vi inte klarar att laga en bil eller gör ett dåligt prov i skolan.

Om du har gjort ett misstag, så erkänn det för dig själv '' Det här kunde jag gjort bättre, men nästa gång vet jag hur jag skall göra och då kommer jag att lyckas ''. Det hjälper din självkänsla att erkänna ditt misstag. I stort sett vad du än företar dig, så kan du räkna med att det lika gärna kan gå åt skogen och att det är en möjlighet som du får vara beredd på. Om du inte är beredd på att misslyckas, kommer du inte heller att upptäcka när du lyckas. Vi har alla rätt att lära oss och i det inkluderas rätten att få göra misstag, men vi har skyldighet mot oss själva att lära av de misstag vi gör.

Framgång bör innebära ökad livskvalitet d.v.s. något som gör dig själv lycklig och nöjd. Vad andra människor anser eller vad du tror att de anser vara framgång, har inget med din lycka att skaffa. Vi har alla olika mått på framgång utifrån våra egna referensramar. Det finns ingen människa som har exakt samma referensramar som du och därför kommer vi att värdera saker på olika sätt. Många ser en Porsche som ett tecken på framgång, medan mat för dagen är framgång för andra. När du väl accepterat att din egen harmoni är din egen framgång, har du skapat den måttstock som skall gälla för dig.

Din måttstock

Ditt arbete är någonting du väljer att utföra av olika skäl. Kanske är det för att du behöver din lön för att få mat för dagen till dig själv och andra som är beroende av din inkomst. Men om inte arbetet ger dig vad du vill ha eller uppnå, befinner du dig i en tråkig situation. Din situation på arbetet kommer att återspegla på olika sätt hur du har det, även privat utanför arbetet och tvärtom.

Jag hörde nyligen på radion att mer än 50% av de svenskar som arbetar var mer eller mindre missnöjda med sitt arbete. Alla dessa människor väljer alltså att utföra något som inte ligger i linje med deras egna värderingar om hur de vill leva sitt eget liv. Ändå är Sverige ett av de länder där vi har mycket stor möjlighet att påverka vårt liv i olika riktningar. Jag förstår att det i de flesta fallen finns faktorer som har större prioritet än valet av arbetsplats. Men, det är just detta man skall kunna inse och acceptera för sig själv, nämligen att man har valt en viss prioritering.

Jag antar att du tillbringar cirka åtta timmar varje dygn på din arbetsplats. Om du tillhör de 50 % som är missnöjda med sitt arbete, tillbringar du alltså en tredjedel av ditt liv med att göra saker som du är missnöjd med. Fråga dig själv, om du är beredd att acceptera det. Värderar du närheten till havet eller till barnstugan, framför ett tråkigt arbete, så acceptera ditt val och ta ansvar för vad du prioriterar. Vi människor ansvarar inte bara för vad vi gör, utan många gånger också för vad vi låter bli att göra.

1.11 Att sätta mål

Vi måste leva i harmoni med våra uppgifter i livet. I längden klarar vi inte att bruka våld på våra önskningar och inlärda värderingar. Vi måste kunna få möjligheten att kunna tillfredställa våra behov, annars blir vi till slut bara olyckliga. Har du någon gång funderat på om ditt liv kanske skiljer sig från det slags liv som du innerst inne vill leva Är det så att du kanske har påverkats av andra människor i din omgivning Eller är det så att du tycker att du inte använder de möjligheter som du har tillgång till Din omgivning är dina möjligheter och tillgångar för att uppnå förändring, men samtidigt också dina begränsningar. Om du inte tror på dig själv och din omgivning tillräckligt och vågar dig på förändringar, kan du förlora en del av det meningsfulla i livet, nämligen att få ta ansvar för sitt eget liv.

Det kan vara jobbigt att genomföra nödvändiga förändringar som krävs för att vi skall känna tillfredställelse. Vi orkar helt enkelt inte, vi har varken tid eller lust. Tankar som ''Vet inte, ''Kan inte'', ''Får inte'' eller ''Vågar inte'' cirkulerar i våra huvuden.

Resultatet blir att vi kanske använder resten av vårt liv till att oroa oss för framtiden. Hur kommer det att gå för oss och vad skall hända nu Frustrerade skyller vi kanske vårt missnöje på någon annan. Det skulle i så fall vara ett onödigt slöseri med kraft och energi. De resurser vi har, skall vi använda till att bygga upp och forma vår framtid med.

Är vi allmänt missnöjda, kommer en skicklig intervjuare lätt att kunna finna vår negativa inställning och du kan ge dig på att de inte är intresserade av någon som är missnöjd redan innan personen ens har börjat på arbetet.

Om du sätter betyg på ditt eget liv, hur skulle det se ut Använd en betygskala från 1 till 5, där 5 är bästa betyget. I exemplet nedan har en person fyllt i sitt livsbetyg. Han uppfattar att hans liv har varit relativt bra, men det blev ännu bättre när han kom upp i trettioårsåldern för att sedan plana ut och bli medelbra igen. Hur ser din egen livsbetygs kurva ut och hur vill du att den skall se ut

Försök göra denna livsskala så detaljerad som du kan. Var ärlig och svara dig själv, varför du har valt eller gjort på ett visst sätt, eller vad som påverkade dig till ett visst beslut. Är du nöjd med vad du har uträttat hitills Vilka händelser kommer du ihåg, både sådana som har varit positiva som negativa När du är klar med första övningen kan du skriva ned vad som var orsaken till att händelserna inträffade.

Händelse- Orsak

........................................................ ........................................................

........................................................ ........................................................

........................................................ .......................................................

........................................................ ........................................................

........................................................ ........................................................

........................................................ ........................................................

........................................................ .......................................................

....................................................... ........................................................

........................................................ ........................................................

........................................................ ........................................................

........................................................ ........................................................

För att gå framåt får du först bestämma dig för vad du innerst inne verkligen vill göra. Det andra är att fundera på varför du vill göra det. Det tredje är att ta reda på vad som verkligen hindrar dig från att sätta i gång omedelbart. Det fjärde är att undersöka vilka åtgärder du kan vidta.

Jag säger inte att du genast skall sätta i gång med allt du vill göra. Jag menar att du skall vara medveten om vad du vill göra och varför, samtidigt som du vet om, vad som hindrar dig från att göra det.

När du tänkt över detta, kan du välja de saker du vill göra i en lämplig tidsordning som passar just för dig. Du gör med andra ord en prioriteringslista. Att ta fullt ansvar för sina egna val är en del av valfriheten som vi har i detta land. Utnyttja det.

Använd nästa uppställning och anteckna de saker som du vill göra inom ett eller ett par år och vad som verkligen hindrar dig från att omedelbart göra dem. Det handlar om att erkänna sina känslor, och önskningar och att vara medveten om vad som hindrar dig från att förverkliga dig.

Detta jag vill skall hända i framtidenJag vill att det skall hända därför att

........................................................ ........................................................

........................................................ ........................................................

........................................................ .......................................................

........................................................ ........................................................

........................................................ ........................................................

........................................................ ........................................................

........................................................ .......................................................

....................................................... ........................................................

........................................................ ........................................................

........................................................ ........................................................

........................................................ ........................................................

Jag kan inte därför attVad kan jag göra åt det

........................................................ ........................................................

........................................................ ........................................................

........................................................ .......................................................

........................................................ ........................................................

........................................................ ........................................................

........................................................ ........................................................

........................................................ .......................................................

....................................................... ........................................................

........................................................ ........................................................

........................................................ ........................................................

........................................................ ........................................................

Anledningen till dessa övningar är att du är den ende som verkligen vet hur ditt eget liv har gestaltat sig och en skicklig intervjuare kommer att försöka få en bild av dig som person. Den bilden får han bland annat genom att gå tillbaka i ditt liv och analysera varför du tidigare gjort vissa saker och hur du upplevt olika situationer. Han vill även försöka förstå vilka ambitioner och mål du har, om du har några. Genom att ärligt förklara vad som har hänt tidigare i ditt liv, kommer din självuppfattning att öka och du kommer lättare att känna igen och hantera liknande situationer bättre, om de dyker upp igen.

Om du känner dig obehaglig för hur andra människor ska reagera på dina beslut, fundera då om du har lust att leva ett liv eller gå till ett arbete som är styrt av andras människors möjliga reaktioner eller åsikter om dig. Andra människor är inte tankeläsare och de kan heller inte känna dina känslor och viljor. Du kan bara anta och gissa vad andra människor kommer tycka och tänka, så länge de inte säger det till dig rakt ut till dig. Deras reaktioner är ju faktiskt bara ett löst antagande, eftersom du i dag inte vet, om eller hur de kommer att reagera. Och om de skulle reagera, drabbas du då så hårt att ditt liv blir förfelat Knappast, men de kommer att känna känslor som de själva får ta itu med.

Jag tror att du upptäcker att det värsta som kan inträffa dig är att ingenting alls händer eller förändras, och i så fall har du ju inget att förlora. Vågar du inte hoppa från trampolinen får du heller aldrig bada.

Ovanstående övningar är ett sätt att hantera en del av dina funderingar, så att du kan läsa dem på papper, utan att fastna i alltför krångliga tankar som inte går att reda ut. Se övningarna som ett verktyg att hjälpa dig själv att acceptera och förstå din situation, men framför allt för att acceptera din egen prioriteringslista.

1.12 Valmöjligheter och beslut

För att kunna bestämma vad du skall ändra på för att nå dina mål, måste du först känna till de valmöjligheter du har och fatta ett beslut utifrån dina förutsättningar. Det är sällan ett beslut är fel. Alla beslut är rätt för en individ, i den stund då det tages, annars skulle han ju inte tagit det. Oavsett vilka beslut du fattar, ska du kunna stå för vad du gör. För att kunna ta ett bra beslut, innebär det bl.a att ska man kunna se konsekvenserna av sitt handlande i förväg. Om någon försöker tvinga på dig ett beslut som du inte känner dig mogen att ta, ska du bara säga till den personen ''Jag vill se konsekvenserna av vad jag åtar mig ''.

Vid ett svårt vägval här i livet kommer du sällan att vara säker på vad som skulle kunna ha skett eller blivit annorlunda, om du valt den andra vägen. Det är alltså ingen idŽ att grunna över hur det kunde ha blivit för att du tog ett visst beslut. Allting har för- och nackdelar och när man gör ett val, väljer man bort en del för att i stället få något annat. Kanske får man betala ett högt pris, men det kanske är lågt i jämförelse med vad det skulle ha kostat att fortsätta på den ursprungliga vägen. Kanske man till och med gör en ordentlig vinst, om inte i pengar, så kanske i livskvalitet. Helt säkert är i alla fall att du vinner erfarenhet. Att ingenting förändras är kanske det sämsta alternativet och i så fall har du ju ingenting att förlora. August Strindberg skrev '' Genom att försöka med det omöjliga når man högsta graden av det möjliga''.

Att fatta egna beslut är för många människor förknippat med både vånda och obehag. Men du kommer inte undan beslutsfattandet någon gång under din livstid. Du kommer inte alltid kunna skyffla över de svåra och känslosamma besluten på andra personer.

Ett beslut fattas stegvis, en process som du måste ta dig igenom. Det första steget är att finna ut vad det är du vill rent allmänt. Du ställer en diagnos. Det andra är att du gör en lista på dina valmöjligheter, det tredje är att välja ut de förslag som du tyckte bäst om och bestämma dig för vilket du vill pröva först. Du tar ett beslut. Det fjärde är att du bestämmer dig för hur du ska agera genom att du skriver ned en handlingsplan. Det sista är att du bestämmer dig för vad som skall hända när du blivit klar.

1.13 Sammanfattning

Vårt moderna samhälle ställer i dag stora krav på individen. Människorna kan inte undvika att hamna i situationer som på många sätt kan skada deras självförtroende. Vi konfronteras ideligen med andra människor och miljöer som inte alls liknar dem som vi vant oss vid. Det är få människor som växer upp, går i skola och arbetar på ett sådant sätt att de under sin levnad inte utsätts för någon slags konflikt med andra människor, eftersom i vår föränderliga värld, förnyas våra referensramar hela tiden mot bakgrund av vad vi tidigare har upplevt och värderat.

Genom kunskap om bakgrunden till de spelregler som gäller och kunskap om de olika sätt som andra människor kan agera och uppträda mot eller för dig, får du lättare att förstå varför de agerar på ett visst sätt.

Resultatet blir att du inte hamnar i konflikter lika lätt, samtidigt som du får det lättare att lösa de konflikter som uppstår. Det är då som din omgivning kommer betrakta dig som en vinnare. En äkta vinnare är någon som andra vill arbeta ihop med och inte någon som de tror att de kommer att hamna i konflikt med.

Uppdaterad 2006-01-14